NOTER:
1) Samuel Skragge, En kort berättelse om nyss uppfundne Hälsokällor
på skillnaden emellan Fläckiebo och Kijla Socknar i Westmanland. Stockholm
1701. sid. 5.
2) a. a. Sid. 4.
3) a. a. Sid. 4.
4) Samuel Skragge, Kårt författning af några lycklige Curer som skedde om
sommaren af åhr 1702 widh de för några åhr sedan uppfundne Hälso-Källor
i Westmanland. Stockholm 1703.
5) a. a. Sid. 78.
6) Protokoll (U.U.B.) föreligger tyvärr endast i avskrift. Originalets öde
obekant.
7) U.U.B.
8) Orsaken till beslaget var att Samuel Skragge stod som borgensman för sin
yngste bror Elof, vilken som ämbetsman i Falun råkat förskingra rätt ansen-
liga belopp. Förutom exekutiv auktion beslagtogs även Sätra brunn.
9) Peter Elfwing. Korta anmärkningar öWer Kijia eller Fläckebo Hälso-
Bruns Curer. Stockholm 1708.
10) U.U.B.
11) Uppgifter om Medevis tidigaste karta är hämtade från dels Lars Olséns
artikel En nyupptäckt Medevikarta i Acta Ostrogothica del VI 1955, dels från
Sven E. Noreens artikel Medevi — en märklig surbrunn — och fritidsmiljö,
Östergötland 1970. Författaren tackar särskilt den sistnämnde för stimulerande
diskussioner.
12) Urban Hjärne. Kort anledning till Hälsobrunnars och Mineral-watns op-
letande, bepröfwande och brukande. Stockholm 1707. Sid. 39-40. "Jag
haar af förfarenheten, at man medh fördiupt gräfwande haar de watn
som warit dugliga och goda nog alldeles förderfwat. Sedan på det at regn-
watnet uthi wåtwädret intet alt förmyckit må förswaga brunnen, bygges
ther öfwer et taak, ju sluttare, ju bättre, på det at regnwatnet måtte på
alla sidor nederflyta, och intet läkia in i brunnen. Man kan också stängia
der om kring, allenast så at boskap och annor ohegn intet må komma der til,
eij heller arga människior, som det på hwariehanda sätt kunna förderfwa;
men ingalunda toppa det så, at det hindrar wädrets fria genomblåsande,
hwilket wäl måste i acht tagas. Der behöfwes wäl andra byggningar brede-
wid; som ett skiul, intet långt ifrån brunnen, der under man uthi stort regn-
wäder kan gå och spatsera; och på andra ändan en härd eller köksspijs, der
man då det är kulit, finge hafwa något stök eller kasta några stockar uppå
at tända up någon liten eld för dem som brunnen bruka. Wil man giöra
skiulet långt, at härden kunde komma mitt uthi, så at manfolcken intaga
then ena ändan och qwinfolcken den andra, således ifrån hwarandra skilde
hafwa bättre maak, det wore myckit beqwämligt.
De andra tarfwerum, som är ett skiul eller rum för Gudstiensten til morgon
och afton böön, til predikande om Söndagen; widare de nödige betienters
rum, såsom apothek, Brunn-medici kammar, derest brunnsgästerna som i för-
stone widh curen intet äro wane, så myckit flitigare kunna sigh förfråga;
badstugu för dem som wela betiena sigh af badet, och sedan ett wärdzhus
för de fremmande, et litet hospital för de fattige, samt andre nödige och
36